Svensk ordbok 2009, webbversion

`gång substantiv ~en ~ar rå|­gång·engräns mellan fastigheter el. ägor, ibl. markerad med rå­märken jur.sedan 1492dombrev utfärdat av häradshövdingen i Dalarna Peder Jönsson Skrivare efter rågångssyn (Diplomatarium Dalekarlicum)fornsv. raganger; till 4 och 1gång