substantiv ~en
röntg·en|strål·ning·en●osynlig, kortvågig elektromagnetisk strålning som har förmåga att tränga igenom även täta material
och som alstras i röntgenrör; med stor betydelse inom medicin, teknik och fysik
fys.ämnens förmåga att absorbera röntgenstrålning varierar ― ett metertjockt träskikt motsvarar några mm blysedan 1898jfr ty. Röntgenstrahlung med samma betydelse