Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
rör·et1långsmal cylindrisk anordning som är ihålig och öppen i båda ändarna
vanligen för transport av vätska el. gas
JFRcohyponym1pipa 2cohyponymledning 2cohyponymtub 2
rörskarvavgasrörblåsrörkapillärrörstuprörsugrörvattenledningsrörlägga rörrensa rörendet var stopp i röretrören för avloppsvattnet ligger ett par meter under markytan○äv. om (del av) växt av motsvarande formbamburörsockerrörvassrör○äv. om liknande kroppsligt organluftrörtalrörurinrör○äv. om liknande anordning som är öppen bara i ena ändanprovröreustachiska röretörontrumpetenraka rördirekt kontakt eller informationutan mellanled el. omvägar; ofta om uppriktighet e. d.vard.
i kommunikationen mellan spelarna var det raka rör som gällde
sedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. rör, urspr. ’ihåligt vassrör’; gemens. germ. ord; jfr rö, rördrom
2lufttom glasbehållare med två eller flera elektroder som kan likrikta eller förstärka elektriska signaler
eltekn.radiotekn.JFRcohyponymtransistor
elektronrörradiorörröntgenrördet gick ett rör i tv:nsedan 19003vanligen i sammansättn.
anordning för tändning av projektil
som får sprängladdningen att detonera under vissa förutsättningar
vapentekn.mil.anslagsrörtidrörsedan 17344vanligen i sammansättn.
typ av skridsko med skenan infälld i en ihålig cylinder
sport.bandyrörishockeyrörsedan 1900
substantiv,
ingen böjning
Nollrå och rörse4rå
sedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. rör; trol. besl. med röse