Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
rack·ar|tyg·et●busiga påhitt
komm.JFRcohyponymbus 1cohyponymodygdcohyponymofog
han lurades av sin syster att göra rackartygpojkarna hade något rackartyg för sig i källaren○äv. bildligtfel, mankemang
det är något rackartyg med bilensedan 1839till rackare och 2tyg