Svensk ordbok 2009, webbversion
rack
`
arunge
substantiv
~n rackarungar
rack·ar|ung·en
●
barn som sysslar med rackartyg
ibl. skämts. el. smeksamt
psykol.
yrk.
JFR
cohyponym
busfrö
rackarunge där!
de är ena riktiga rackarungar
sedan 1883