Svensk ordbok 2009, webbversion

radd`a substantiv ~n raddor radd·anstor mängd (av före­mål) som står i rad ofta med an­tydan om o­nödighet vard.utstr.JFRcohyponym2räcka en hel radda med medicinburkar på hyllanäv. all­männarestor mängd en hel radda människor blev sjukaen radda (ngra), en radda (av/med ngra)sedan 1876till 1rad