Svensk ordbok 2009, webbversion
ra`diobil
substantiv ~en ~ar
radio|bil·en1polisbil med kommunikationsradio
ngt åld.samh.trafik.sedan 19242elektriskt driven bil som man kör runt på en bana med
på nöjesfält e.d.
spel.barnen försökte hela tiden krocka när de åkte radiobilsedan 1929