Svensk ordbok 2009, webbversion
[-ke`t-]
substantiv ~n ~er
rak·et|mot·or·er●reaktionsmotor där kraften alstras i ett slutet system, utan tillförsel av luft e.d. från omgivningen
tekn.JFRcohyponymförbränningsmotorcohyponymstrålmotor
solvärmeraketmotoren kemisk raketmotorsedan 1928