Svensk ordbok 2009, webbversion

ranso´n substantiv ~en ~er rans·on·ennoga av­passad mängd av ngt som man måste hus­hålla med särsk. av föda kokk.utstr.JFRcohyponymandel 2cohyponymtilldelningcohyponymportion brödransondagsransonknappa ransonerfull ransondubbla ransonerdela ut en extra ransonngn gång om abstrakt före­teelsedagens ranson skämt­historieren ranson (ngt), en ranson (av/med ngt)sedan 1781via lågty. el. nederl. av fra. ration med samma betydelse; av lat. rat´io ’räkning; beräkning’; jfr ration, reson