Svensk ordbok 2009, webbversion
ras´ket
substantiv,
best. f. sing., neutr.
rask·etutstr.hela rasketalltihopvard.; ibl. ngt nedsätt.
kvarteret hade stått obebott i nästan 20 år när kommunen beslöt att riva hela rasket
sedan 1891till sv. dial. rask ’skräp; avfall’