Svensk ordbok 2009, webbversion

ras`tplats substantiv ~en ~er rast|­plats·enplats för rastning trafik.särsk. om så­dan plats för bilister (placerad in­vid större väg och ofta försedd med fasta bord och bänkar)en rastplats vid en sjösedan 1773jfr ty. Rastplatz med samma betydelse