Svensk ordbok 2009, webbversion
[rat∫on-]
substantiv ~en
rat·ion·al·ism·en1en filosofisk riktning som hävdar att (en stor del av) vår kunskap inte har sin grund i erfarenheten
utan åtminstone delvis är medfödd
fil.JFRcohyponymempirism
Kants rationalism○äv. om en inställning som hävdar att tänkande snarare än oreflekterat iakttagande av världen ger kunskapsedan 17962en religionsfilosofisk riktning som kräver att religiösa trossatser ska bygga på rationella grundvalar
fil.relig.JFRcohyponymmysticism
sedan 1825