Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n
red·an1i vissa uttryck; delvis i adverbiell användning
tillstånd av ordning och överblick
Nollbringa reda i röranordning och redadet var inte lätt att hålla reda på alla barnen ute på stan○särsk. i uttryck för framtagning av ngt som varit försvunnetleta reda på den andra strumpansöka reda på receptet○äv. mer abstraktJFRcohyponym1reda 2cohyponymklarhet
tankeredahålla reda på alla inblandadebringa reda i sina tankarreda (i ngt), reda (med ngn/ngt), (hålla) reda på ngn/ngtdet är reda med ngnngn är ordentlig och pålitlig
det är reda med honom, han kommer alltid i tid till våra möten
ta reda på ngt1skapa ordning i ngt
nu får ni ta reda på era leksaker för vi ska strax gå ut
2skaffa sig kännedom om ngt
regeringen har tillsatt en utredning för att ta reda på hur olyckan kunde ske
sedan 1667jfr fornsv. reþa ’tillredning; utrustning; redogörelse; betalning’; till 3reda
2i vissa uttryck; delvis i adverbiell användning
kännedom
Nollhan försökte få reda på hennes telefonnummersnoka reda på nyheter(ta) reda på ngtgöra reda för ngtredogöra för ngt
etik har blivit ett varumärke på dagordningen men få gör reda för vad etik är
ha (väl) reda på sigvara kunnig eller välunderrättad
han kunde diskutera politik ofta och länge och hade väl reda på sig
sedan 1405öppet brev utfärdat av häradshövdingen i östgötska Aska härad Sten Lalason (Svenskt Diplomatarium)fornsv. redhe ’reda, redogörelse’
3i vissa uttryck
rätt
åld.Nollgöra reda för sigsedan 1635
adjektiv,
ingen böjning
Nolli reda pengarsepeng
sedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. redha; av lågty. rede med samma betydelse; jfr 3reda
verb redde rett, pres. reder
red·er1göra i ordning
Nollreda sitt boreda ngtsedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagen2ibl. med partikelnav, utan större betydelseskillnad
avreda
kokk.reda en såsreda (av) ngt (med ngt)sedan 1690Subst.:vbid1-294018redande,
redning (till 2)