Svensk ordbok 2009, webbversion

re`dlös adjektiv ~t red|­lös1som inte är i stånd att ta hand om sig själv ofta på grund av berusning admin.fysiol.varje lör­dag söp han sig redlöshan var redlöst berusad (adv.)○ibl. som över­driftskratta sig redlössedan 1852jfr fornsv. redhlös ’hjälp­lös; kraft­lös’; trol. av lågty. redd(e)los ’hjälp­lös’; besl. med rädda 2o­möjlig att manövrera sjö.barken drev redlös om­kringsedan 1660