Svensk ordbok 2009, webbversion

reell´ adjektiv ~t re·ell1som finns i världen och är fullt märkbar och inte o­betydlig ofta i fackspråkl. samman­hangaf.mat.optik.SYN.synonymverklig 1 JFRcohyponymfaktiskcohyponymautentisk en reell standard­förbättringett reellt behoven reell löne­ökningfå en reell chansreella talsetal 1 sedan 1662av fra. réel; av samma urspr. som real 2som i (den egentliga) grunden ut­gör (personen el.) före­teelsen som fram­går av samman­hanget, i mots. till hur det (ytligt sett) före­faller vara admin.af.MOTSATSantonymformell JFRcohyponymverklig 2cohyponymriktig 2 formellt hade premiär­ministern makten, men den reelle ledaren var försvars­ministernsedan 1678