Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
re·fer·er·ar1återge det viktigaste i
det som sägs i diskussion, debatt etc.
komm.m-med.tidningen refererade utrikesministerns talhon hade inte boken till hands utan refererade ur minnet○äv.direkt skildra
idrottstävling e.d., vanligen i radio
cykeltävlingen refererades av NNreferera (ngt/SATS)sedan 1651av fra. référer med samma betydelse; av lat. referr´e ’återbära; berätta’; jfr konferera, korrelat
2hänvisa
till ngn/ngt; för att stödja eget påstående
fil.komm.språkvet.hon refererade till ett tidigare uttalande av NN○spec.syfta
på ngt
JFRcohyponymreferens 3
substantiv refererar ofta till personer, djur eller föremålreferera till ngn/ngtsedan 1855Subst.:vbid1-294322refererande;
referat (till 1),
referens (till 2)