Svensk ordbok 2009, webbversion

rege´ring substantiv ~en ~ar reg·er·ing·en●högsta styrelse för ett land som i demokratiska länder ut­görs av en ministär som är an­svarig in­för riks­dagen admin.samh.JFRcohyponymregimcohyponym1råd 2 regeringssammanträderegeringsskifteexilregeringexpeditionsregeringminoritetsregeringsamlingsregeringen stark regeringen svag regeringen borgerlig regeringen social­demokratisk regeringlandets lagliga regeringbilda regeringstörta regeringenregeringen av­gickregeringen föllregeringen satt kvarhon sitter i regeringen och har an­svar för integrations­frågor○äv.regerings­tid under Ludvig XV:s regering○äv.det att regera sedan 1507öppet brev från Kalmar stad och angränsande härader om villkor för fred (Styffe)fornsv. regering Uttrycket regeringen Reinfeldt (’regeringen som leds av Reinfeldt’) är lite speciellt och från början enbart fackspråkligt men numera även förekommande i allmänspråket.