Svensk ordbok 2009, webbversion

regim [-∫i´m] substantiv ~en ~er reg·im·en●högsta styrelse för ett land vanligen om både regering och politiskt system ofta ned­sätt. om o­demokratisk regeringadmin.samh.JFRcohyponymregering kolonialregimskräckregimen fascistisk regimtidningen förvandlades till regimens lydiga redskap○äv. om ledning på lägre nivåvanligen inte ned­sätt.pensionatet har fått en ny regimrektor NN:s stränga regimsedan 1837av fra. régime med samma betydelse; av lat. reg´imen ’styrelse’; till regera