Svensk ordbok 2009, webbversion
[-men´-äv.-men`-]
substantiv ~t ~n
regle·ment·et●samling föreskrifter
betr. uppträdande el. beteende i tjänsten e.d.
samh.JFRcohyponym2stadgacohyponym1regel
följa reglementetbryta mot reglementethans uppförande stred mot reglementet○äv. om krävande vardagsreglerdet stränga reglemente som hade karakteriserat hennes uppfostransedan 1658via ty. av fra. règlement med samma betydelse; till reglera