Svensk ordbok 2009, webbversion

regle´ra verb ~de ~t regl·er·ar1styra så att lämplig verkan upp­nås hos ngt; med hjälp av åter­koppling af.tekn.JFRcohyponymavpassacohyponymjustera 1cohyponymanpassacohyponymdimensionera reglera vätske­balansenlönen regleras efter ålder○spec. i tekniska samman­hangställa in på viss nivå reglera låganreglera fartenreglera spjället till kakel­ugnen○äv. all­männarestyra det var moderns hårda nypor som reglerade deras sam­varoreglera ngt/SATSsedan 1761av fra. régler ’ordna’; till lat. re´gula ’regel’; jfr 1regel, regulator 2kontrollera med hjälp av regler samh.JFRcohyponymnormera skogs­avverkningen är strikt regleradtrafiken måste regleras i städerna○ofta med syfte att in­skränka ngten lag­stiftning av­sedd att reglera yttrande­frihetenreglera ngt/SATSreglerad arbetstidsearbetstid sedan 15943ekonomiskt ut­jämna visst o­avslutat ekonomiskt förhållande ekon.reglera en skuldreglera en skadareglera ngtsedan 1727Subst.:vbid1-294894reglerande, reglering