Svensk ordbok 2009, webbversion

rekvisition [-∫o´n] substantiv ~en ~er re·kvis·it·ion·enbeställning av ngt från större förråd vanligen till en arbets­plats mil.samh.rekvisitionsblankettrekvisition kunde göras bara via vakt­mästarenäv. om mot­svarande blankett e.d.skicka en rekvisitionhan lämnade fram rekvisitionenäv. om varanspec. (i krigs­tid)ut­krävande från kommuner och en­skilda av förnödenheter och tjänster för försvars­maktens behov rekvisition (av ngt)sedan 1758till rekvirera