Svensk ordbok 2009, webbversion

relate´ra verb ~de ~t re·lat·er·ar1sätta (ngt) i sam­band med ngt annat särsk. i vetenskapliga samman­hangvetenskapl.den ökade brottsligheten kan delvis relateras till urbaniseringenhans problem var nära relaterade till hennes egna○äv. med konstruktionsväxlingha sam­band med ngt hans humor är inte sär­skilt rolig för den relaterar bara till hans arbets­platsrelatera ngt med/till ngt, relatera till ngt, relatera ngrasedan 1962av fra. relater ’berätta; rapportera’; till lat. rela´tus ’berättad’, till referr´e, se referera; i bet. ’stå, ställa i relation till’ närmast av eng. relate 2åter­ge (händelse­förlopp) i skriftlig el. muntlig form komm.JFRcohyponymberättacohyponymredogöracohyponymredovisa hon relaterade episoden på ett med­ryckande sättfallet finns relaterat i NN:s bokrelatera ngt/SATSsedan 1654Subst.:vbid1-295597relaterande, vbid2-295597relatering; relation