substantiv ~men ~mar
remm·en●kraftigt band
av läder, gummi, syntet e.d.; ofta avsett att hålla ihop ngt
hush.JFRcohyponymband 1cohyponymremsa
axelrembärremkameraremlivremläderremsvångremryggsäckens kraftiga remmar○äv. om tunnare bandskoremhon knöt remmarna på sina sandaler○äv. om andra föremål med liknande formlakritsremlägga på en rem
öka sin arbetsinsats eller fart
nu får du allt lägga på en rem om du ska hinna lämna in uppsatsen i tid
skära breda remmar ur ngns hud/läderförse sig på ngns bekostnadsedan ca 1400Klosterläsningfornsv. rem; besl. med lågty. reme(n) med samma betydelse; av ovisst urspr.; jfr remsa
2re´m
substantiv,
plur. ~, n-genus
●en enhet för strålning som tar hänsyn till olika strålningsslags biologiska verkan
fys.med.JFRcohyponymsievertcohyponym2radcohyponymgray
sedan 1963av eng. rem, förk. av roentgen equivalent mean