adjektiv ~t
1fri från (partiklar av) främmande, oönskade ämnen
särsk. om (omgivning till) person
admin.af.hyg.relig.MOTSATSantonymsmutsig
JFRcohyponymklar 1
renskrubbadrenskuradrentvättadren och snygghel och renrena händerren luftrena lakanhålla sig rentvätta sig rengöra rent såretgöra ren bössangöra rent efter sig○äv. om formsom är utan störande inslag
en ren profilen design med rena linjer○äv. om språkbehärskning, sång o.d.sjunga rent (adv.)han är fyra år men kan inte prata rent (adv.)○ofta bildligt, spec. i fråga om moralsom är utan synd eller falskhet
renhjärtadrent samveteha rena tankarren och oskuldsfull○spec. äv.fri från främmande (förment skadliga) inslag
predika den rena läran○spec. äv. i fråga om definitiv version av ngt skrivet (i mots. till kladd)hon gjorde noteringar varje dag och lät sin sekreterare skriva rentav renaste vattensevatten 1
göra rent bordsebord 1
göra rent hus (med ngt)sehus 1
kemiskt renabsolut ren
hon tog bort fettfläcken med kemiskt ren bensin
○ äv. bildligt
matchen var kemiskt ren från målchanser
på ren svenskasesvenska 1
rent spelsespel 4
sedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. ren; gemens. germ. ord; till en indoeur. ordrot med bet. ’skilja; sikta’; jfr rensa
2ej predikativt
som alltigenom utgörs av
det ämne e.d. som framgår av sammanhanget
admin.JFRcohyponymoblandadcohyponymgedigen 1
rent guldren bomullren sprit○äv. om mer abstrakta företeelseren ren lögnen ren olyckshändelsede träffades av en ren tillfällighethon backade ur av ren självbevarelsedriftdet porlade inom henne av renaste glädje○ibl. i överdrifter o.d.arbetsplatsen var rena lekskolanen recension som var rena lustmordet○ibl. i adverbiell användninghan var rent oförskämdrena löjanselöjan
rent avfaktiskt till och med
enligt studien riskerar många patienter att opereras med en metod som inte bara är farlig utan rent av dödlig
rent ut sagtsesäga 1
säga ngt rent utsesäga 1
vara rena grekiskansegrekiska 1
sedan 1320–50Ett fornsvenskt legendarium (Codex Bildstenianus)Så är den vida världen ett daggkåpeblad och ini skålen vilar en vattendroppe klar. Den enda stilla droppen är livets ögonsten. Ack gör mig värd att se i den! Ack gör mig ren!Karin Boye, Önskan (i Gömda land, 1924)
2ren
substantiv ~en ~ar
ren·en1ett nordligt, vanligen grått eller brunt hjortdjur
som hålls som tamdjur av många nomadfolk, i Sverige av samerna
zool.renhjordrenhudrenkalvrenskötseltamrenvildrenrenen är det enda hjortdjuret med horn hos båda könenvintertid betar renen nästan bara lavarsedan ca mitten av 1300-taletÅbo domkyrkas Svartbokfornsv. ren; nord. ord, besl. med horn
2vanligen i sammansättn.
kant vid väg, åker e.d.
trafik.dikesrenvägrenåkerrennågra prästkragar växte vid renensedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. ren; gemens. germ. ord av osäkert urspr.
3ren
adverb
●redan
åld. el. högt.tid.ren i livets morgonstundsedan 1683till redan