Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
re·neg·at·en●person som har upphört att bekänna sig till viss lära
och blir starkt kritiserad för det
nedsätt.; särsk. (förr) i kommunistisk polemikpol.samh.yrk.JFRcohyponymavfällingcohyponymöverlöpare
den maoistiska propagandan mot ”renegaten NN”sedan 1687av medeltidslat. renega´tus med samma betydelse, till renega´re ’förneka’; jfr negera