Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n repor
rep·an1tunn skåra som uppkommit genom påverkan av vasst föremål
i (föremål med) jämn el. blank yta
NollJFRcohyponym2rispacohyponym1jackhyperonymmärke 2cohyponym1hack 1
en repa i grammofonskivandet var fula repor i bordsskivansedan ca 1635sv. dial. ripa; besl. med riva och trol. även med rep
2avtal om återköp
särsk. av statspapper
Nollsedan 1987jfr reporänta
3finansiell transaktion där en aktör säljer ett värdepapper till en annan och parterna kommer överens om att säljaren får köpa tillbaka värdepapperet för ett fastställt pris vid en viss tidpunkt
Nollsedan 1987jfr reporänta
verb ~de ~t
rep·ar1beröra med ngt vasst och därmed göra tunn skåra i
NollJFRcohyponym2skrapacohyponym1ristacohyponymriva 1
en repad bordsskivavar försiktig så att du inte repar grammofonskivan○ibl. med avs. på resultateti vissa uttryck
frambringa genom skrapning
repa eld på en tändstickarepa ngtrepa modsemod 2
sedan 1763fornsv. repa; urspr. ’riva upp (gräs o.d.)’; besl. med eng. ripe, ty. reif ’mogen’ och med 1repa
2ibl. med partikelnav
med handen dra (av)
särsk. ngt som växer i större mängd
Nollrepa lövrepa gräsrepa linrepa av de bruna frönarepa (av) ngtsedan ca 1520Peder Månssons Skrifter på svenska3repetera
vard.scen.seserepetera 2
bandet höll på att repa inför skolfestenrepasedan 1969se rep 2
Subst.:vbid1-296475repande,
vbid2-296475repning;
rep (till 3)