Svensk ordbok 2009, webbversion
reputation
[
-∫o
´
n
]
substantiv
~en
re·put·at·ion·en
●
(gott) anseende
åld.
sociol.
JFR
cohyponym
rykte 2
sedan 1574
av lat.
reputa
´
tio
’övervägande’, till
reputa
´
re
’räkna; överväga’