Svensk ordbok 2009, webbversion
[-∫o´n]
substantiv ~en ~er
re·serv·at·ion·en1det att inte helt ge sig hän åt eller tro på ngt
komm.JFRcohyponymförbehållcohyponymvillkor 1
hon älskade honom utan reservation○äv. om inskränkning i giltigheten av ett påstående e.d.han medgav utan reservation att han misslyckatsmed viss reservation kan man säga att hon har rättprogrammet blir som följer, med reservation för ändringar i sista stund○äv. om avvaktande, distansskapande attitydman kan spåra en viss reservation i hans beteende(med) reservation (för ngt/SATS)sedan 17412det att reservera sig
särsk. jur. och statsrätt.jur.samh.JFRcohyponymgensagacohyponyminvändning
reservationsrätten skriftlig reservationmot beslutet inlade NN reservationen reservation (mot ngt/SATS)sedan 1773