[-an´säv.-aŋ´s]
substantiv ~en
re·sist·ans·en●förmåga (hos visst föremål eller ämne) att minska genomflöde av elektrisk ström
fys.SYN.synonymmotstånd 2
JFRcohyponymimpedanscohyponymkapacitans
resistansen orsakar omvandling av elektrisk energi till värmesedan 1900av fra. résistance, senlat. resisten´tia ’motstånd’; till lat. resis´tere ’stå kvar; göra motstånd’; jfr insistera