Svensk ordbok 2009, webbversion
reso
´
nlig
adjektiv
~t
re·son·lig
●
som är i stånd att handla förnuftigt och påverkas av argument
psykol.
JFR
cohyponym
resonabel
polismannen verkade resonlig
○
ngn gång äv. om handling e.d.
hans resonliga inställning
sedan 1861