Svensk ordbok 2009, webbversion

respi´t substantiv ~en ~er re·spit·en(beviljad) fram­flyttning av den sista tillåtna tid­punkten före vilken ngt måste vara färdigt samh.tid.JFRcohyponymfristcohyponymanståndcohyponymuppskovcohyponymnådatid före­tagen fick respit med att tillämpa de nya miljöbestämmelsernarespit (med ngt/att+V)sedan 1563av äldre fra. respit (fra. répit) med samma betydelse; av lat. respec´tus ’tillbaka­blick’; jfr respekt