Svensk ordbok 2009, webbversion

resulta´t substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en re·sult·at·et●ngt (konkret eller abstrakt) som upp­kommer genom att en handling eller ett förlopp full­bordas ofta om ngt som kan värderas el. mätas, gärna i siffror af.pedag.JFRcohyponymprodukt 1cohyponymföljd 1cohyponymkonsekvens 1cohyponymverkan 1 forskningsresultatmatchresultatslutresultatvalresultatett bra resultatett gott resultatett klent resultatett ned­slående resultatett dåligt resultatett preliminärt resultatupp­nå goda resultatmedicineringen gav snabbt resultatsam­talen ledde inte till något resultathan försökte göra sig förstådd men utan resultatderas in­gripande fick till resultat att konflikten förvärradeshon fotograferade mycket och ofta med lyckat resultat○spec. i tävling e.d.prestation som kan ut­tryckas med siffror toppresultatett resultat i världs­klass○äv. om ngt mindre av­siktligtkonsekvens incidenten fick till resultat att de hamnade i fängelseresultatet av deras romans blev ett flicke­barnresultatet (av ngt/SATS)sedan 1784av fra. résultat med samma betydelse; till resultera