Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
re·tur·en●förflyttning tillbaka till utgångspunkten
af.trafik.de fick brevet i returtryck på knappen så kommer pengarna i retur○spec. betr. vara som skickas tillbaka till producent e.d.returglasskicka de defekta varorna i retur○äv. bildligt, spec. i uttryck för att en handling utgör svar på en annan handlinghan fick en kyss i retur för blommornahon fick en vänlig nick i retur på sin hälsning○spec. äv.tillbakagång
konkret el. abstrakt
det dåliga vädret är på returhan har tillhört eliten i många år men nu är han på retur○spec. äv. i bollspelssammanhangservereturskottet var så hårt att målvakten måste boxa ut bollen, och returen slog NN i målhon har bra servar men dåliga returer(i) retur, (på) returtur och returse1tur 1
sedan 1663av fra. retour ’återkomst’; till returnera