Svensk ordbok 2009, webbversion

revolt [-vål´t] substantiv ~en ~er re·volt·en●häftigt upp­ror mot de styrande i ett land; ofta spontant och vanligen ut­fört av mindre grupp samh.JFRcohyponymresning 3cohyponymupprorcohyponymrevolution revoltförsökrevoltledarerevoltstämninggöra revoltregimen krossade revolten○äv. på ngt lägre nivåerrevolt in­om fackförenings­rörelsen○spec. om upp­ror mot viss social ordningtonårsrevolthon gjorde revolt mot föräldrarnarevolt (mot ngn/ngt/SATS)sedan 1625av fra. révolte med samma betydelse; till revoltera