verb ~de ~t
re·volt·er·ar●göra uppror
samh.revolterande arbetarerevolterande studenter○särsk. på ett mer personligt planrevoltera mot sina föräldrarrevoltera (mot ngn/ngt/SATS)sedan 1630av fra. révolter ’uppresa sig’; till lat. re- ’åter’ och vol´vere ’välva; rulla’; jfr revolution, revolver
Subst.:vbid1-298012revolterande;
revolt