Svensk ordbok 2009, webbversion

rhododen´dron substantiv ~en, plur. ~ el. rhododendrer äv. rododen´dronrododen´dron ~en, plur. ~ el. rododendrer r(h)odo·dendr·on·entyp av ljung­växt (ofta en hög buske) med läderartade blad och klocklika eller flata, färg­granna blommor i flocklika samlingar; vanlig på fjäll­sluttningar; ofta odlad som trädgårds­växt bot.JFRhyponymazalea rhododendron är inte bladfällandesedan 1830av grek. rhodod´endron, till rhod´on ’ros’ och den´dron ’träd’; jfr oleander