Svensk ordbok 2009, webbversion

ring`hörna substantiv ~n ringhörnor ring|­hörn·anhörna i boxnings­ring där tränare och sekond finns till hands sport.gonggongen slog och boxarna lämnade sina resp. ringhörnoribl. äv. bildligten estrad­debatt med finans­ministern i den ena ringhörnansedan 1921