substantiv ~n ringklockor
ring|klock·an●anordning som ger ifrån sig ringsignal vid viss beröring
ofta bestående av stålklocka med vibrerande kläpp; på dörr, cykelstyre etc.
trafik.trycka på ringklockanringa på ringklockansedan 1739Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n ringklockor
ring|klock·an●anordning som ger ifrån sig ringsignal vid viss beröring
ofta bestående av stålklocka med vibrerande kläpp; på dörr, cykelstyre etc.
trafik.trycka på ringklockanringa på ringklockansedan 1739