Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv rodret, plur. ~, best. plur. rodren
rodr·et●styranordning på båt som utgörs av ett vridbart blad som är beläget under vattenytan
sjö.roderbladroderhaverivindroderskeppet var på drift, utan roder eller segel○äv. om hela anordningen med rorkult m.m., med tonvikt på den styrande funktionenta över rodretsitta vid rodrethålla i rodretlägga om rodretlämna ifrån sig rodretbåten hade seglat i flera timmar utan någon vid rodret○äv. om liknande styranordning på flygplanhöjdroder○äv. bildligt i uttryck för att ha en bestämmande funktionNN är ordförande, men egentligen är det ON som håller i rodretsedan slutet av 1400-taletSchack-tafvels lekfornsv. rodher; av lågty. roder med samma betydelse; till 2ro