Svensk ordbok 2009, webbversion

ro`tel substantiv ~n rotlar rotl·arunder­avdelning i dom­stol eller ämbets­verk särsk. in­om polis­väsendet samh.spaningsrotelstöldrotelvåldsroteltekniska rotelnäv. om huvud­avdelning in­om Stock­holms förvaltningsocialrotelnsedan 1852av medeltidslat. rot´ulus ’(pergaments)rulle; räkenskap; förteckning’; jfr 1roll, 2rulla