substantiv ~n äv. vard. rovriddarn, plur. ~, best. plur. rovriddarna
rov|ridd·ar·en●(senmedeltida) riddare som plundrade resande på vägarna
histor.samh.yrk.○äv. bildligt om person (i modernare tid) som ägnar sig åt rovdriftde europeiska rovriddarna i 1800-talets Afrikasedan 1817