substantiv ~met, plur. ~, best. plur. ~men
rumm·et1avdelning i hus eller lägenhet, som är avgränsad av väggar, tak och golv och avsedd för viss verksamhet
särsk. i bostad, vanligen möblerad, men äv. i offentlig lokal, på arbetsplats etc.
heminr.samh.JFRcohyponymsalcohyponymkammare 1
rumsnyckelbadrumduschrumfinrumförrumhörnrumkapprumklassrumklubbrumlekrumsovrumtjänsterumtv-rumvardagsrumvindsrumväntrumdet minsta rummet används som arbetsrumett mysigt rum med kakelugn och brädgolvhela familjen sov i samma rumhon hämtade en bok uppe på sitt rum○spec. om avdelning som inte är kök, hall el. toalettfyra rum och kök○äv. om annat (större) utrymmevanligen i sammansättn.
bergrumförrådsrumhålrumpannrumprovrumskyddsrumtorkrum○äv. med tonvikt på övernattningsmöjlighet e.d.dubbelrumhusrumha eget rumbeställa rumrum för resandebetala för mat och rumhan hyr ett möblerat rumde lyckades få ett rum på ett billigt hotell○äv. om större avgränsat område utomhusnästan enbart i sammansättn.
luftrum○ibl. bildligt, särsk. för angivande av rangordning e.d.i vissa uttryck el. sammansättn.
förslagsrumlagrumde sakkunniga satte NN i första rummet och ON i andrabarnets bästa måste komma i främsta rummetgå en ängel genom rummetseängel
inte kunna ha ngn i möblerade ruminte kunna stå ut med ngnp. g. a. vederbörandes våldsamma uppträdande, ohyfsade sätt e. d.
hon var en sådan där bråkstake som man inte kunde ha i möblerade rum
stora rummetvardagsrummet
soffgruppen var den givna samlingspunkten i stora rummet
sedan ca 1385Klosterläsningfornsv. rum ’rum; ställe; sträcka; utrymme’; gemens. germ. ord, till ett adj. med bet. ’rymlig’; jfr 2rum
2möjlighet till utsträckning i alla tre huvudriktningarna
el. två i fråga om en yta etc.
rum.JFRcohyponymutrymme 1cohyponymplats 2
armbågsrumlivsrummellanrumsvängrumtomrumdet finns inte rum för fler personer i hissenbordet får inte rum i köketdet finns rum för anteckningar i marginalenlämna rum nederst på bladet för eventuella ändringar○äv. bildligtandrumspelrumdet fanns inte rum för tvivelge rum för kritikrum (för ngn/ngt)äga rumutspela sig, inträffa
filmpremiären äger rum lagom till jubileet
sedan ca 1350Konung Magnus Erikssons Stadslag3en grundstorhet som beskriver materians utsträckning
och som (oftast) kan beskrivas med höjd, bredd och längd
fil., fys., mat.fil.fys.mat.JFRcohyponymrymd 2cohyponymtid 1
det tredimensionella rummetutsträckning i tid och rumrelativitetsteorin har medfört en djupgående förändring i tolkningen av rummets natur○äv. i psykologiska sammanhangrumsuppfattningvarseblivningsrummetsedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserDe hemliga rummen.Titel på en memoarbok (första delen i en serie) av Per Wästberg (2006)
2rum´
adjektiv,
ingen böjning
i rum sjösesjö 1
sedan 1527jfr fornsv. rumber ’rymlig’