substantiv ~en ~ar
run|sten·en●rest sten med inristade runor
ofta med minnesord över död person
bok.språkvet.de äldsta runstenarna är från ca 400 e.Kr.sedan 1287råskillnadsdom mellan västgötska Gudhems kloster och socknen Håkantorp utfärdad av Magnus Ladulås (Svenskt Diplomatarium)fornsv. runosten