substantiv ~en
rykt·bar·het·en●det att vara ryktbar
komm.m-med.JFRcohyponymrykte 2
ära, rikedom och ryktbarhetvinna ryktbarhetnå ryktbarhet○ngn gång äv. om ryktbar personofta plur.
många ryktbarheter kom till premiärensedan 1741Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
rykt·bar·het·en●det att vara ryktbar
komm.m-med.JFRcohyponymrykte 2
ära, rikedom och ryktbarhetvinna ryktbarhetnå ryktbarhet○ngn gång äv. om ryktbar personofta plur.
många ryktbarheter kom till premiärensedan 1741