Svensk ordbok 2009, webbversion

rymm`a verb rymde rymt, pres. rymmer rymm·er1ha till­räcklig volym för att inne­hålla viss mängd av ngt rum.kyl­skåpet rymmer 150 literplån­boken var stor nog att rymma passet○ibl. med tanke på viss del av ut­rymmet e.d. i frågarummet rymmer tre sängarhotellet var inte till­räckligt stort för att rymma alla gäster○äv. abstraktinne­hålla hans resonemang rymmer en del tänk­värdheterrymma ngn/ngtsedan 1738fornsv. ryma ’göra fri, öppen; fly från’; till 2rum; jfr inrymma, rymd, utrymme 2o­lovligt (och i hemlighet) ge sig i­väg särsk. från till­stånd av fångenskap men äv. all­männare samh.JFRcohyponym1fly 1cohyponym1smita 1cohyponymavvika 1 rymma hem­ifråntre fångar rymde från fängelseten tiger hade rymt från djur­parkenrymma (från ngn/ngt) (till ngn/ngt)rymma fältetsefält 1 sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagen3dra sig akterligare om vind vid segling sjö.MOTSATSantonymskralna vid sju­tiden rymde vinden några streckrymmasedan 1689Subst.:vbid1-302117rymmande, rymning (till 2)