substantiv ~en ~ar
rys·ning·en●lätt darrning eller skakning
som beror på köld el. stark känsla, vanligen av obehag men ibl. äv. av behag
psykol.JFRcohyponymilningcohyponymkåre 2
han mindes med en rysning gårdagens rotfyllninghans hot sände rysningar längs ryggraden på demhennes skönsång framkallade rysningar av vällusten rysning (av ngt)sedan 1681