Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv sägnen [sä´gn- el. säŋ´n-] -ner [sä´gn- el. säŋ´n-]
säg·nen●kort folklig berättelse
som vanligen innehåller övernaturliga inslag men ändå betraktas som i viss mån trovärdig
sag.JFRcohyponymmyt
sägenberättaresägenmotivsägenuppteckningen gammal sägendet finns en sägen om den gamla ekenbära syn för sägensesyn 4
sedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. säghn ’utsaga; yttrande; berättelse’; bildn. till säga; jfr saga