substantiv ~en ~er
säng|kant·en●vanligen best. f. sing.
kant på (långsida av) säng
som ngn sitter på
heminr.hon satt på sängkanten och läste sagor för barnensedan 1839Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
säng|kant·en●vanligen best. f. sing.
kant på (långsida av) säng
som ngn sitter på
heminr.hon satt på sängkanten och läste sagor för barnensedan 1839