Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
sär|be·handl·ing·en●det att särbehandla
ngn (grupp)
samh.sociol.kränkande särbehandling av vissa etniska minoritetersärbehandling (av ngn/ngt)positiv särbehandling
gynnande av viss gruppsärsk. vid tjänstetillsättning e.d., t.ex. i avsikt att åstadkomma könsutjämning
företaget tillämpade positiv särbehandling
sedan 1970