Svensk ordbok 2009, webbversion

sång substantiv ~en ~er sång·en1knappast plur. det att sjunga musiksånglektionsånglärareallsångkörsångsolosångskön sångvacker sångsång och musikde har sång på schemat nästa timme○äv. med tanke på ljudet av sjungande rösterpsalmsångbrista ut i sånglyssna på barnens sångsången steg mot himlennäkter­galens sång hördes i kvällen○äv. bildligt om ljud som på ngt sätt liknar sångmaskinernas sångstormens sångsedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. sanger; gemens. germ. ord; bildn. till sjunga 2musik­stycke som är av­sett att sjungas musikJFRcohyponymlåtcohyponym1visa sångboksångtextvaggsångstämma upp en sångsjunga en sånghon gnolade på en känd sång○äv.av­delning i klassiskt dikt­verk första sången i Iliadenen sång (om ngn/ngt/att+V/SATS)sedan förra hälften av 1300-talet (i sammansättn. otte-)Uplands-Lagen